OBJEK TIDAK LANGSUNG DALAM KATA KERJA DWITRANSITIF BAHASA MELAYU

INDIRECT OBJECTS IN MALAY DISTRANSITIVE CONSTRUCTIONS

Authors

  • SANDY WONG BIK WEN Pusat Pengajian Ilmu Kemanusiaan, Universiti Sains Malaysia, Pulau Pinang, Malaysia.
  • NORSOFIAH ABU BAKAR Pusat Pengajian Ilmu Kemanusiaan, Universiti Sains Malaysia, Pulau Pinang, Malaysia.

DOI:

https://doi.org/10.55197/qjssh.v7i4.1331

Keywords:

kata kerja dwitransitif, frasa preposisi, objek tidak langsung, Program Minimalis, ujian kebolehterimaan

Abstract

Kajian penyelidikan ini meneliti status sintaksis frasa preposisi sebagai objek tidak langsung dalam kata kerja dwitransitif bahasa Melayu. Tatabahasa Dewan menetapkan bahawa kata kerja dwitransitif hanya boleh diikuti oleh dua frasa determiner, manakala frasa preposisi dianggap sebagai penerang semata-mata. Walau bagaimanapun, kajian ini menguji semula pandangan tersebut melalui dua kaedah empirikal, iaitu analisis data korpus Dewan Bahasa dan Pustaka (DBP) dan ujian kebolehterimaan ayat yang melibatkan 132 orang penutur natif bahasa Melayu daripada tiga kumpulan umur. Dapatan menunjukkan bahawa pola frasa determiner + frasa preposisi secara konsisten mencatatkan tahap kebolehterimaan yang lebih tinggi berbanding pola frasa determiner + frasa determiner  merentas semua kumpulan umur. Berdasarkan kerangka Program Minimalis, kajian ini berhujah bahawa frasa preposisi dalam struktur dwitransitif bahasa Melayu berfungsi sebagai argumen wajib yang merealisasikan peranan tematik penerima, bukan sekadar adjung. Dapatan ini mencabar rumus preskriptif Tatabahasa Dewan dan menyumbang kepada pemahaman yang lebih tepat tentang sistem dwitransitif bahasa Melayu.

This research study investigates the syntactic status of prepositional phrases as indirect objects in Malay ditransitive verbs. Tatabahasa Dewan maintains that ditransitive verbs may only be followed by two determiner phrases, while prepositional phrases are treated merely as modifiers. However, this study re-examines this claim through two empirical methods: an analysis of corpus data from the Dewan Bahasa dan Pustaka (DBP) corpus and an acceptability judgement task involving 132 native speakers of Malay from three age groups. The findings indicate that the determiner phrase + prepositional phrase pattern consistently receives higher acceptability ratings than the determiner phrase + determiner phrase pattern across all age groups. Within the framework of the Minimalist Program, this study argues that prepositional phrases in Malay ditransitive constructions function as obligatory arguments that realise the Recipient thematic role rather than serving merely as adjuncts. These findings challenge the prescriptive account advanced in Tatabahasa Dewan and contribute to a more accurate understanding of the Malay ditransitive system.

Author Biography

  • NORSOFIAH ABU BAKAR, Pusat Pengajian Ilmu Kemanusiaan, Universiti Sains Malaysia, Pulau Pinang, Malaysia.

    Bahagian Linguistik Bahasa Melayu

    Pusat Pengajian Ilmu Kemanusiaan

References

[1] Abas, L. (1975): Linguistik Deskriptif dan Nahu Bahasa Melayu. – Dewan Bahasa dan Pustaka, Kuala Lumpur 363p.

[2] Baker, M.C. (1988): Incorporation: A Theory of Grammatical Function Changing. – University of Chicago Press, Chicago 543p.

[3] Bakar, N.A., Hassan, H. (2023): Objek dalam ayat transitif bahasa Melayu: Analisis Program Minimalis. – Jurnal Bahasa 23(1): 169-190.

[4] Chin, A.C. (2011): Ditransitive constructions in Cantonese. – Conference on Ditransitive Constructions 20p.

[5] Chomsky, N. (2015): Problems of projection: Extensions. – In: Di Domenico, E., Hamann, C., Matteini, S. (eds.) Structures, Strategies and Beyond: Studies in Honour of Adriana Belletti, John Benjamins Publishing Company, Amsterdam 14p.

[6] Chomsky, N. (1995): The Minimalist Program. – MIT Press, Cambridge, MA 426p.

[7] Cuervo, M.C. (2010): Applicatives all the way down. – The supplied publication details, Natural Language & Linguistic Theory 28(1): 69-116.

[8] Featherston, S. (2005): Magnitude estimation and what it can do for your syntax: Some wh-constraints in German. – Lingua 115(11): 1525-1550.

[9] Fillmore, C.J. (1968): The case for case. – In: Bach, E., Harms, R.T. (eds.) Universals in Linguistic Theory, Holt, Rinehart and Winston, New York 88p.

[10] Goldberg, A.E. (1995): Constructions: A Construction Grammar Approach to Argument Structure. – University of Chicago Press, Chicago 271p.

[11] Hassan, A. (2006): Morfologi. – PTS Professional Publishing, Kuala Lumpur 333p.

[12] Hassan, M.I. (1993): Frasa Kerja dalam Bahasa Melayu: Masalah Penggunaan serta Kaedah Pembelajaran dan Pengajaran yang Berkesan. – Dewan Bahasa dan Pustaka, Kuala Lumpur 145p.

[13] Jubilado, R., Rogayah A. Razak. (2018): Lapisan frasa kerja dalam bahasa Melayu. – In: Rogayah A. Razak, Radiah Yusoff (eds.) Teori Sintaksis Bahasa Melayu, Dewan Bahasa dan Pustaka, Kuala Lumpur 53p.

[14] Karim, N.S., Onn, F.M., Musa, H.H., Mahmood, A.H. (2015): Tatabahasa Dewan. Edisi Ketiga. – Dewan Bahasa dan Pustaka, Kuala Lumpur 617p.

[15] Kong, L., Heine, B. (2010): Ditransitive constructions in Chinese. – The supplied Studies in Language 34(3): 598-629.

[16] Levin, B., Rappaport Hovav, M. (2005): Argument Realization. – Cambridge University Press, Cambridge 278p.

[17] Mukherjee, J. (2005): English Ditransitive Verbs: Aspects of Theory, Description and a Usage-Based Model. – Rodopi, Amsterdam 295p.

[18] Nor, A.K.M. (2011): Persoalan Tatabahasa Melayu. – Utusan Publications & Distributors, Kuala Lumpur 230p.

[19] Radford, A. (2009): Analysing English Sentences: A Minimalist Approach. – Cambridge University Press, Cambridge 542p.

[20] Salleh, M.D. (1995): Sintaksis Bahasa Melayu: Penerapan Teori Kuasaan dan Tambatan. – Dewan Bahasa dan Pustaka, Kuala Lumpur.

[21] Schütze, C.T. (2016): The Empirical Base of Linguistics: Grammaticality Judgments and Linguistic Methodology. – Language Science Press, Berlin 268p.

[22] Sekaran, U., Bougie, R. (2013): Research Methods for Business: A Skill-Building Approach. – Wiley, Chichester 436p.

[23] Snyder, W. (2011): On the acquisition of ditransitive verbs. – The supplied Language Acquisition 18(2): 93-108.

[24] Sprouse, J. (2018): Acceptability judgments and grammaticality: Prospects and challenges. – In: Hornstein, N., Lasnik, H., Patel-Grosz, P., Yang, C. (eds.) Syntactic Structures after 60 Years: The Impact of the Chomskyan Revolution in Linguistics, De Gruyter Mouton, Berlin/Boston 30p.

[25] Sultan, F.M.M. (2006): Kata kerja dwitransitif bahasa Melayu: Suatu analisis minimalis. – The supplied Jurnal Bahasa 6(1): 1-24.

[26] Tallerman, M. (2020): Understanding Syntax. – Routledge, London 362p.

Downloads

Published

2026-08-31

Issue

Section

Articles

How to Cite

OBJEK TIDAK LANGSUNG DALAM KATA KERJA DWITRANSITIF BAHASA MELAYU: INDIRECT OBJECTS IN MALAY DISTRANSITIVE CONSTRUCTIONS. (2026). Quantum Journal of Social Sciences and Humanities, 7(4), 924-934. https://doi.org/10.55197/qjssh.v7i4.1331